Språk i den Etrakiska världen

Vilka språk talas i en fantasyvärld? Jag har funderat en del kring språk och språks betydelse för den Etrakiska världen. Vilka språk talas egentligen? Som tydligt framgår av kartan över världen så består den av ett antal länder som har mer eller mindre kontakt med varandra. Det känns inte realistiskt att alla skulle tala samma språk, utan med all säkerhet så har olika språk, liksom i vår egen värld, uppstått på olika platser.
Men hur diversifierad är den Etrakiska världen då det kommer till språk?

Om man ser historiskt på världen så fanns det två riken som under lång tid dominerade de centrala delarna av civilisationen kring Etrakiska sjön. Det var det Etrakiska kejsardömmet i väster och Arnor i öster. Dessa länders språk kom att bli det etablerade ”administrationsspråket” i de erövrade länderna. Det vill säga det språk på vilket man dokumenterade skatt, folkbokföring, historiska händelser etc. Det språk som till en början talades av eliten kom så småningom att tränga ner allt längre ner i de sociala strukturerna. Man kan se språken som Latinet i vår värld.
Efter att de båda rikena förlorat sin dominans över världen kom dock språken att leva kvar i de gamla provinserna. Även om språken lokaliserades och inhemska ord blandades in så kom tillräckligt mycket av de ursprungliga språkdelarna att bestå så att man kan göra sig förstådd över gränserna.

Idag är det Etrakiska språket det dominerande då det även har spritt sig till de västliga delarna av världen. Mycket tack vare att Ankh-Bathor tidigare var en del av det Etrakiska Kejsardömet. I de östra delarna är dock Arnoritiskan dominerande, även om man här också kan göra sig förstådd på Etrakiska i de större städerna.

Som kuriosa kan också nämnas att det bland societeten i det Etrakiska Kejsardömet talas en variant av Etrakiskan som kallas gammaletrakiska. Gammaletrakiska är en ålderdomlig variant av Etrakiskan som använder en större del äldre uttryck, vilket gör att gemene man kan ha svårt att förstå vad som sägs. Denna trend, att tala gammaletrakiska, har också spridit sig till de mer belevade i övriga länder och idag anses man vara finare ju mer ålderdomligt man kan tala. Om ingen förstår vad man har sagt, men man har uttryckt sig rätt enligt ålderdomliga grammatiska regler, så har man inom vissa kretsar vunnit stort i prestige och respekt.

En värld tar form

Då den Etrakiska världen började ta form i mina tankar så var det främst två platser som materialiserade sig. Det Etrakiska kejsardömet samt staden Ankh Bathor. Till en början bestod världen endast av ett väldigt kejsardöme som hade lagt alla andra städer och länder under sig med hjälp av krig, mutor och hot. Med tiden började dock synen på världen att allt mer nyanseras. Utöver Det Etrakiska kejsardömet började flera namn på länder att dyka upp, som Perlago, Arnor, Armadien. Länder som på något sätt måste relateras till Kejsardömet och dess historia.

Staden Ankh Bathor som till en början hade varit Etrakiska kejsardömets kronjuvel och huvudsäte började i tankarna mer och mer florera som en fristad, ett eget rike. Staden ligger som ett nav på en smal landremsa som knyter samman de norra och södra kontinenterna i världen. Denna placering har genom tiden skapat enorma rikedomar i staden och gett dem kontroll över handeln mellan öst och väst. Jag börjar tänka mig Ankh-Bathor som ett slags Konstantinopel i fantasytappning.

Vid den här tiden hade jag fortfarande idéer om att försöka sätta ihop min gamla rollspelsgrupp och då använda mig av den Etrakiska världen som spelvärld. Eftersom speltillfället med stor sannolikhet inte skulle vara mer än en helg så behövde jag begränsa området där äventyret skulle utspelas. Jag behövde ett område som inte var alltför stort och som låg avsides från resterande del av världen. Vid denna version av världen fanns det i de norra delarna av världen ett rike vid namn Nordhem, eller Nordheim beroende på vilken version av dokumentet man läser. Ett rike som hade bildats av krigströtta invånare från södern som emigrerade norrut för att starta om på nytt. Efter ett antal år hittar man guld i bergen öster om riket och tillströmningen av lyckosökare söderifrån tilltar.En perfekt plats för ett äventyr helt sonika.

Här i Nordhem börjar de mer vitala delarna av den Etrakiska världen att konkretiseras. Tankar kring skapelsen, människornas historia, gudarnas krig, raser, gränslandet, de sju världarna m.m. Alla de pusselbitar som tillsammans bildar det som idag är det universum som utgör den Etrakiska världen tar nu form.

Någon gång i den vevan inser jag dock att det aldrig kommer bli någon rollspelsvärld av det jag har skapat och i samma andetag blir Nordhem överflödigt. Länderna i söder med Ankh-Bathor i spetsen lockar för mycket. Det är där jag vill upptäcka den värld jag har skapat, bland tinnar och torn, trånga gränder, smutsiga förorter, mörka katakomber, politiska intriger och djärva äventyrare.

Välkommen till den Etrakiska världen!

Hej och välkommen till min blogg om den Etrakiska världen. En Fantasyvärld som under lång tid har existerat på en del lösryckta papper, äldre handritade kartor och mer eller mindre förvirrade och röriga tankar i mitt huvud. Världen har än så länge inte haft någon fast struktur och händelser, platser, riken samt flora och fauna har många gånger ändrat skepnad under resans gång.

Min förhoppning med bloggen är att konkretisera en del av de tankar och idéer som jag har kring världen. Ofta är det först när man börjar sätta saker och ting på pränt som alla lösa trådar och idéer går att knyta samman till någon slags helhet som ter sig någorlunda logisk.

Varför sitter man då hemma på sitt loft och skapar en värld, och vad ska man göra med den? I mitt fall rör det sig om ett intresse att tänka ur alternativa verkligheter, att ha ett eget forum där man kan låta sina tankar fritt få husera utan krav på vad som är rätt eller riktigt. Redan på den tiden då jag läste Tolkiens böcker som 12 åring och spelade rollspel om kvällarna så skapade jag små världar. Egentligen kan man säga att Etrakien består av stoft från ett otal världar som kasserats på vägen, där russinen i kakan har plockats med till nästa skapelse osv. Alla dessa delar från tidigare alster har slutligen i mer eller mindre modifierad form dragit sitt strå till det som idag är den Etrakiska världen.

Så vad gör man slutligen med sin skapelse? Egentligen så har slutmålet i sig ingen betydelse utan det är själva skaparprocessen som för mig är det viktiga. Från början så var tanken att samla ihop mina gamla rollspelsvänner och spela en kampanj över en helg, men idag är den tanken sedan länge lagd på hyllan. Numera finns egentligen inget slutmål förutom att kanske en dag ha tid att skriva en novell som utspelar sig i den Etrakiska världen.