torsdag 28 oktober 2010

Ankh-Bathor - Landet


Den Etrakiska världen har, som jag nämnt tidigare, förekommit i ett antal upplagor. Nu när jag har fått en version av världen som känns definitiv så börjar det bli dags att fylla på med kartor över diverse områden i mer noggrann skala. Det första området som jag kände att jag ville kartlägga var landet Ankh-Bathor. Tillsammans med Etrakiska kejsardömet så hör det till de tidigaste idéerna i världen. Från början bestod den Etrakiska världen av det Etrakiska kejsardömet samt en uråldrig stad vid namn Ankh-Bathor som låg som i dess centrum. En stad som hade full kontroll över handeln mellan öst och väst tack vare sitt gynnsamma läge. Från dessa två grundstenar har resten av av världen skulpterats.

Ankh-Bathor var ursprungligen en del av det Etrakiska kejsardömet, men bröt sig loss då stora delar av Kejsardömet imploderade från yttre tryck och inre korruption. Staden har alltid haft ett stort inflytande pga sitt läge, och även då den låg under Etrakisk kontroll så hade den ett stort mått av eget styre.

Idag sträcker sig landet Ankh-Bathor drygt tjugo mil från norr till söder. I norr gränsar landet mot ett flertal mindre stater som ligger i det område som kallas gränsdömena. Gränsdömena består av ett antal mindre furstendömen som ofta käblar inbördes. De styrande i Ankh-Bathor ser dem som en buffertzon gentemot Krug och Armadien och av den anledningen så kan furstendömena ofta räkna med generösa handelsavtal och ekonomiskt stöd från sin södra granne.

I söder gränsar Ankh-Bathor mot sin långt större granne och tidigare herre Sydetrakiska kejsardömet. Kejsardömet ser officiellt fortfarande Ankh-Bathor som sitt territorium och mindre gränsuppgörelser mellan länderna förekommer. Det Sydetrakiska kejsardömet lider dock av inre splittring, korruption och en svag kejsare, så för tillfället kan folket i Ankh-Bathor sova lugnt om natten.

Med kartan har jag försökt att knyta an till den stil som världskartan är ritad i. Även om vissa förändringar var nödvändiga då vi rör oss i ett mer närliggande perspektiv

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar